Igår var det ju dags för klubbtävlingen. Det var hur varmt som helst på banan, redan när vi byggde fram trodde jag att jag skulle svimma typ haha. På framridningen kändes han pigg och framåt, nästan för framåt. På framhoppningen hoppade han väldigt fint så jag nöjde mig rätt fort. 

 

Väl inne på banan var allt superläskigt från början. Varför stå stilla när man istället kan trava runt och blåsa upp sig? Vi tittade på några av dom konstigare hindren som muren, vattenmattan och det helvita hindret.

 

Han var verkligen hur fin som helst när vi hoppade. Superfina språng så jag hade lite problem att hänga med över hindren, haha. Han tvekade inte en enda gång och tog för sig mycket mer än vad han gjort den senaste tiden. Så himla roligt! Det känns väldigt bra inför fredag då vi ska tävla igen. Samma höjd och samma hinder, så vi får hoppas att han är lika fin då :)

Foto: Maria Bodin

/Linnéa